Foto: Jan-Robert Jore
Hamnholmarna är samlingsnamnet för en ögrupp bestående av Hamnholmen, Skutholmen och Vedholmen, som tillsammans bildar flera skyddade hamnlägen. Den är en av de äldsta, och kanske den mest kända, naturhamnen i Bohuslän. Den har sedan lång tid varit en viktig knutpunkt längs den bohuslänska farleden och finns med på internationella historiska sjökort, av vilket det äldsta är från 1543. På Hamnholmarna ser vi fortfarande spåren av de besökande sjöfararna i de mer än hundra maritima ristningar som huggits in i klipporna. De maritima ristningarna är en särpräglad fornlämningskategori, som med få undantag endast påträffas utmed Bohuskusten. Ristningarna förekommer på klipphällarna i kustbandet vid historiska naturhamnar, lotsutkikar och gamla fiskelägen. De har ristats av sjömän och består av bomärken, årtal, kompassrosor, namn, monogram och heraldiska sköldar. De äldsta ristningarna dateras till slutet av medeltiden och de yngsta till 1900-talet, men ristandets verkliga storhetstid var under 1500- och 1600-talet. Dokumentationerna av de maritima ristningarna i Bohuslän ger oss möjlighet att jämföra ristningar i olika naturhamnar med varandra och med liknande figurer på föremål, i bomärkesuppteckningar eller i andra historiska källmaterial. Framförallt kan bomärkena ge oss ökad kunskap om hamnbesökarnas ursprung och tillhörighet som en viktig del av en nordeuropeisk tradition. Arkeologerna Ingela Lundin, Linnea Nordell och Lars Strid arbetar nu med Bohuskustens största lokal med maritima ristningar, Hamnholmarna i Fjällbacka skärgård i Tanums kommun. Publisert av: Bohusläns museumSist endret: 2018-11-20